Dödsstraff


1999-11-22

Fråga

Vad anser Katolska kyrkan om dödsstraffet?
På Amnesty Internationals hemsida står det att i Katekesen från 1992 står det att myndigheter har rätten och skyldigheten att utfärda proportionella straff, dödsstraffet inkluderat. (Fri översättning från engelska)
Det står att Påven efter detta har sagt att han är emot dödsstraffet. Vad står det egentligen i katekesen?
Vi ser fram emot ett snabbt svar!

MVH, Karin och Lovisa

Svar

Karin och Lovisa

Det stämmer det som Amnesty skriver på sin hemsida, så tillvida att det i den första utgåvan av Katolska Kyrkans Katekes stod så. Dock fick denna formulering så mycket kritik från katolska biskopar från många håll i världen att en revidering sedan har gjort av formuleringen.

I den första utgåvan Katekesen stod det följande:

"2265Ett legitimt försvar kan inte bara vara en rättighet utan också en allvarlig plikt – för den som bär ansvaret för en annan människas liv, för familjens eller samhällets väl.

2266Att upprätthålla det allmänna bästa för samhället kräver att en angripare fråntas förmågan att tillfoga skada. För detta ändamål erkänner kyrkans traditionella lära att rättskipningen har välgrundade skäl och samhällets lagliga myndigheter plikt att utmäta straff som står i proportion till brottets allvar utan att i ytterst allvarliga fall utesluta dödsstraff. Av liknande skäl har de som fått sig myndighet anförtrodd rätt att med vapen i hand slå tillbaka angripare mot det samhälle de har ansvar för.

Straffet vill först och främst åstadkomma en ersättning för den störning som förorsakats av felet. Då detta straff frivilligt accepteras av den skyldige har det ett sonande värde. Dessutom verkar straffet för att bevara den allmänna ordningen och skydda enskilda personer. Slutligen har straffet en helande verkan: det skall om möjligt bidra till förbättring av den skyldige.

2267Om oblodiga medel räcker för att försvara människolivet mot en angripare och skydda den allmänna ordningen och den personliga säkerheten, skall myndigheterna hålla sig till sådana medel, därför att de bättre motsvarar de konkreta betingelserna för det allmänna bästa och står i bättre överensstämmelse med människans värdighet som person."

I den reviderade versionen står det nu:

"2265Ett legitimt försvar kan inte bara vara en rättighet utan också en allvarlig plikt – för den som bär ansvaret för andra människors liv.

Att upprätthålla det allmänna bästa för samhället kräver att en angripare fråntas förmågan att tillfoga skada. För detta har samhällets lagliga myndigheter rätt att med vapen i hand slå tillbaka angripare mot det samhälle de har ansvar för.

2266För att det allmänna bästa skall kunna värnas om krävs att Staten vidtar åtgärder som begränsar utbredningen beteenden som är till skada för människornas rättigheter och för de grundläggande reglerna för det samhälleliga livet. Samhällets lagliga myndigheter har rätten och plikten att utmäta straff som står i proportion till brottets allvar. Straffet vill först och främst åstadkomma en ersättning för den störning som förorsakats av felet. Då detta straff frivilligt accepteras av den skyldige har det ett sonande värde. Dessutom verkar straffet för att bevara den allmänna ordningen och skydda enskilda personer. Slutligen har straffet en helande verkan: det skall om möjligt bidra till förbättring av den skyldige.

2267Kyrkans traditionella lära utesluter inte att dödsstraff utmäts, förutsatt att man helt har försäkrat sig om den skyldiges identitet och ansvar, i det fall detta visade sig den ända möjliga vägen att effektivt skydda människoliv från den orättfärdige angriparen.

Om oblodiga medel räcker för att försvara människoliv mot angriparen och skydda den personliga säkerheten, skall myndigheterna hålla sig till sådana medel, därför att de bättre motsvarar de konkreta betingelserna för det allmänna bästa och står i bättre överensstämmelse med människans värdighet som person.

I dagens läge är faktiskt sådana fall där det är absolut nödvändigt att utsläcka den skyldiges liv "mycket sällsynta, eller t.o.m. praktiskt taget aldrig förekommande" (Evangelium vitae, n.56; Johannes Paulus encyklika om det mänskliga livet), till följd av de medel som Staten har till sitt förfogande för att effektivt eliminera brott genom att göra brottslingen oskadlig, utan att för den skull definitivt ta ifrån honom möjligheten till försoning." (Min översättning från italienskan. Det finns ännu ingen text på svenska)

Katolska Kyrkan syns på dödsstraffet grundar sig på synen på själförsvarsprincipen som formuleras i nr. 2265 och 2266. Denna princip är därför den kontext eller ram som dödsstraffsprincipen måste tolkas utifrån. Att det förhåller sig så framgår av att formuleringarna om självförsvar föregår dem om dödsstraff, och framförallt från själva formuleringen om dödsstraffets rättfärdigande. Det står: "Kyrkans traditionella lära utesluter inte att dödsstraff utmäts … i det fall detta visade sig den ända möjliga vägen att effektivt skydda människoliv från den orättfärdige angriparen." Detta betyder att dödstraff bara är befogat då det är i självförsvar. Rent konkret skulle väl då den ända eventuellt tänkbara situationen, men det är en ren hypotes, vara i krig eller i samhällen som är så svaga att de inte har möjlighet att förvara en livsfarlig förbrytare utan att han flyr från förvaret och sedan fortsätter att hota medborgarnas liv. Har ni sett filmen med Tom Hanks om "Menige Ryan"? Kanske den skulle kunna visa på ett exempel på en krigssituation där dödsstraffet är befogat. Det en liten grupp med amerikanska soldater som leddes av Tom Hanks för att ta sig in i det av tyskarna ockuperade franska territoriet för att föra hem en amerikansk soldat. De stötte på en postering med tyska soldater som de var tvungna att försöka eliminera. En av tyskarna överlevde och började böna för sitt liv. En av de amerikanska soldaterna opponerade sig när de skulle skjuta tysken. De släppte honom då fri. Litet senare mötte de på nytt denne tyske soldat som då överföll ett par deras mannar som hade posterat sig i ett kyrktorn. Det utbröt en strid med kniv man mot man och tysken dödade amerikanen (en amerikansk jude). Hade de avrättat tysken från början hade detta inte hänt. Anledningen till att de inte tog honom till fånga som krigsfånge var att de helt enkelt inte hade möjlighet att transportera honom utan risk för sina egna liv och utan risk för att deras mission skulle spolieras.

Mot slutet av filmen mötte den amerikanske soldaten som vädjat för den tyske soldatens liv samme tyske soldat. Han sköt honom däremot denna gång.

Dödsstraff ses alltså som självförsvar i Katekesen. Bara i de fall det handlar om självförsvar och dödandet av angriparen är den enda utvägen, är det legitimt. Det betyder att det egentligen inte handlar om dödsstraff. Ordet borde därför inte användas. Enligt Påven i sin encyklika Evagelium vitae är det i praktiken så att sådana situationer knappt aldrig förekommer i våra moderna samhällen: "I dagens läge är faktiskt sådana fall där det är absolut nödvändigt att utsläcka den skyldiges liv "mycket sällsynta, eller t.o.m. praktiskt taget aldrig förekommande". Det skulle betyda att dödsstraff aldrig är moraliskt riktigt. Om det är moraliskt försvarbart att utlägga en annan människas liv är det då bara i självförsvar, när detta är den enda utvägen.

Påven har genom sina uttalanden i många andra sammanhang och genom sitt handlande visat att Katolska Kyrkan är emot dödsstraffet. Han har ju vid flera tillfällen vädjat till olika rättsinstanser i USA att dödsdömda skulle bli benådade.

Man kan alltså inte använda Katolska Kyrkans syn för att rättfärdiga dödsstraffet som t.ex. ett sätt att avskräcka från vissa brott. I praktiken kan man i huvudtaget inte rättfärdiga användandet av dödsstraffet i fredstid.

Team fråga prästen!